LISAS BLOGG

jag ska inte dra ut på det, jag ska berätta med en gång. jag står inför ett tufft beslut, ett utav de värsta i hela mitt liv.
jag står och väger mellan om jag ska lämna bort min älksade ögonsten rolf eller inte. (rolf är min katt...)

jag älskar honom mer än något annat, men samtidigt vet jag att han inte mår bra hos oss. roffe är en blandras mellan perser och norsk skogskatt. en sådan katt ska vara ute. han har världens jaktinstinkter och flyger efter varenda skugga, fluga, eller nu i juletid så är det julgranskulorna i granen han flyger efter som en idiot.
jag vet att han skulle må bäst av att få komma till någon som bor där han kan få gå ut, springa, jaga fåglar och dessutom få riktigt mycket utrymme.
hos oss bor han i en etta på vallhamra torg. det enda ute han får vara är på en balkong mot ljungkullen. där finns inte mycket att jaga.


men så slår egoismen in, och kommer ikapp. jag köpte roffe för ungefär ett år sen. jag visste att han var en skogskatt, men jag intalade också mig själv om att han skulle bli en perfekt liten innekatt med oss. han var ju så lugn, fin och snäll!
på dethär året har jag lärt känna kissen, och han är en av de mest underbara katter som finns! det gör riktigt ont i mig att tänka tanken att lämna bort honom. men det är som sagt bara egoism. för vad är egentligen bäst för roffe?
jo, självklart det jag nämde tidigare. och min mammas bästa väninna är djurvän, och har haft katt sedan måååånga år tillbaka. hon har ingen katt kvar idag, hon har bara en hund som också är en riktig kelgirs. och roffe kommer ju så bra överrens med andra hundar. det har vi sett förr, när han legat och myst en hel natt med krilles mammas hundar.... ändå är mitt beslut så svårt! hur ska jag klara mig utan roffeman här i lägenheten, som bokstavligt talat hoppar på alla fyra när jag kommer hem från jobbet?
hur ska jag klara mig utan någon som kurrar ner sig mellan mig och krille under täcket på nätterna?


jag vet inte hur jag ska göra, men tiden går.....